Blogg

Efter pandemin tror man kanske att vi skulle ge upp våra hem i storstan i utbyte mot en bättre utomhusmiljö och friskare luft i mindre städer och på landet. Inte minst distansarbete har underlättat denna övergång. Ändå har den demografiska trenden med inflyttning till städerna inte visat tecken på avmattning. Trots det är trenden tydlig, "downsizing" är "inne" och önskan om mera utrymmen är inte längre prioriterat. Funktionalitet och komfort uppskattas mera.

"Downsizing" till förmån för funktionalitet och komfort

Towerhouse Amsterdam. Foto: Iwan Baan.

När städerna blir mer tätbefolkade blir det än mer viktigare att utbudet av bostäder är anpassade till olika former av hushåll. Allt från studenter, singlar och äldre till den stora familjen med flera generationer. Ambitionerna att tillhandahålla ett brett utbud av bostäder för en växande befolkning är en utmaning för många stadsplanerare, arkitekter o fastighetsbolag. Men dessa ansträngningar ger ofta intressanta och inte minst, uppfinningsrika förhållningssätt till att utforma boende och livsmiljöer. I strävan efter ett hållbart, funktionellt men ändå bekvämt liv i stadsmiljö blir även små o ch försummade utrymmen viktiga för en omvärdering av de rumsliga behoven kring våra hemmaktiviteter.

Lev stort med mindre

Tiny House rörelsen förespråkar ett enklare liv på mindre yta. Det är ett tydligt pekfinger till berörda myndigheter och fastighetsbolag att ta itu med bristen på bostäder till rimliga priser i urbana områden. Man kan tänka sig en zonindelning för att uppmuntra täthet och främja kreativ användning av mindre utrymmen som Attefallare och mikrolägenheter. Utvecklingen av dessa bostadsytor kan vara ett sätt att tillhandahålla prisvärda bostäder till en generation stadsbor med ett större intresse för upplevelser och relationer utanför hemmet snarare än av utsikten att äga ett stort hus med garage för två bilar.

Lightly Weighted Auckland Foto: Sam Hartnett.

Att leva litet är positivt för miljön

Att ta mindre utrymme i anspråk för sitt boende minskar effektivt klimatavtrycket. Energi- och materialanvändningen blir avsevärt lägre med ett mindre koldioxidavtryck och mindre påverkan på miljön. Att bo i ett miljövänligt hem skapar inte bara hållbarhet med avseende på själva byggnaden, utan det integrerar också de boende i en grönare livsstil.

Innan vi fortsätter vill jag lyfta fram några exempel som illustrerar några strategier för att öka både täthet och flexibilitet i stadsdelar och urbana samhällen. I ett fall kombinerar man bostäder med utvändiga ytor att samlas på med torghandel. I ett andra leder idéer och tankar till ambitionen att optimera utrymmen och skapandet av funktionella men små bostäder, helt enkelt att "bo stort med mindre."

Portland Twenty USA.

Portland Twenty är ett småskaligt flerfamiljshus byggt på en typisk villatomt. Varje våningsplan innehåller fem lägenheter och huset har fyra våningar. Så istället för en villa ryms här 20 lägenheter på samma tomt. Det här visar ett exempel på en strategi för att komma till rätta med bostadsbristen, förvisso från USA men principen är tillämpbar överallt. stadskrisen i många amerikanska städer. Huset är byggt på en hörntomt och grupperar lägenheterna i kluster. Varje lägenhet enhet är noggrant planerad utifrån tillgänglighet, entréer, utsikt och integritet. Gemensamma och allmänna utrymmen finns på översta våningen. Detta för att dom boende ska ha tillgång till maximalt med naturligt dagsljus, annars är det ju vanligt att placera dylika utrymmen i källaren.

I del 2 fortsätter vi granska några fler exempel på Tiny Houses i urbana miljöer.