Blogg

Attefallshus (attefallare) är i Sverige en ny typ av komplementbyggnad som från den 2 juli 2014 kan byggas utan bygglov på många tomter. Attefallshuset får ha upp till 30 m² byggnadsarea och 4 meter nockhöjd, och det kan inredas till permanentbostad. De nya bestämmelserna omfattar totalt fem olika typer av åtgärder: komplementbostadshus (en självständig bostad), komplementbyggnad (till exempel garage), tillbyggnad, en extra bostad och nya takkupor. Den nya byggnadstypen har uppkallats efter Stefan Attefall som var Sveriges bostadsminister mellan 2010 och 2014. 2017 inleddes en statlig utredning om större yta för attefallshus, vilken ledde till att komplementbostadshus från den 1 mars 2020 får ha 30 m2 byggnadsarea

Lite historia

I december 2013 presenterade Boverket en rapport som föreslog att den sammanlagda arean för friggebodar skulle få uppgå till 20 kvadratmeter. I samma utredning undersöktes även en ny byggnadstyp med byggnadsarea upp till 25 kvadratmeter som skulle kunna användas som permanent bostad. Bostadsministern sade då till SVT att regeringen förordade båda förslagen. Regeringen lade i februari 2014 fram en lagrådsremiss som fick mycket kraftig kritik av Lagrådet. Kritiken ledde till vissa ändringar i propositionen när den lades fram i mars 2014.

Intresset för den nya hustypen var stort när den presenterades och Villaägarnas riksförbund bedömde att reformen skulle kunna ge 150 000 till 200 000 nya bostäder. Resultatet blev dock inte så många bostäder; under 2015 inkom drygt 1000 anmälningar om attefallsbostäder. Antalet attefallshus som fått börja byggas har ökat varje år sedan 2014. Den 1 mars 2020 utökas ytan för komplementbostadshus till 30 m². Från och med 1 augusti 2020 så får både komplementbyggnad och komplementbostad vara 30kvm. Tidigare fick komplementbyggnad endast vara 25kvm.

Regelverket

De åtgärder som ingår i de nya bestämmelserna gäller bara på tomter som redan är bebyggda med ett en- eller tvåbostadshus. Det finns begränsningar i bygglovfriheten, till exempel på hus och i områden som är särskilt värdefulla från historisk synpunkt. Det är inte heller tillåtet att bygga Attefallshus eller tillbyggnad närmare gräns mot granne än 4,5 meter om inte den berörda grannen medger det.

Åtgärderna kräver inte bygglov, men med undantag för vissa takkupor kräver de bygganmälan till kommunen och att kommunen lämnar startbesked innan byggnadsarbetena påbörjas. Du behöver således kompletta bygglovsritningar. Kommunens byggnadsnämnd ska pröva att åtgärden kan antas uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen och andra föreskrifter så du kan även behöva konstruktionsritningar. Byggnadsnämnden kan neka startbesked om åtgärden inte fyller kraven på bygglovbefrielse eller om åtgärden strider mot något annat, till exempel regler om skydd mot brand och olyckor. Ligger tomten nära vatten kan det behövas strandskyddsdispens.

De tidigare reglerna för friggebodar behålls, det blir alltså möjligt att både ha ett Attefallshus och en friggebod på tomten. Den som har en tomt med ett en- eller tvåbostadshus kan därför bebygga den med en eller flera friggebodar upp till sammanlagt 15 m², en eller flera Attefallshus upp till sammanlagt 30 m² och en tillbyggnad på upp till 15 m². Dessutom går det att bygga två takkupor om det inte finns några tidigare, och det går att inreda en extra bostad i ett enbostadshus. Åtgärderna får strida mot detaljplanen, vilket betyder att det går att bygga större än vad detaljplanen anger. Det går också att bygga på mark som inte får bebyggas enligt detaljplan.

Forsättning följer i Attefallshus del 2